I helgen var jag, Anna och Becky i Tandådalen och levde livet. Vi sprang ett halvmaraton på fjällen (med paus för våffla och annat kul, såklart), drack after run på Frö och hade fina samtal från morgon till kväll. Jag älskar att åka iväg på mini-getaways med vänner som delar samma passion för mat och rörelse i kombination, som jag gör. Ett behöver inte utesluta det andra. Eller rättare sagt, ett bör inte utesluta det andra. Vi behöver både mat och rörelse, precis lika mycket. Efter långa dagar med aktivitet är man dock kanske inte världens mest peppade person på att stå framför spisen i en evighet. Därför är det så bra att pinsa finns. Det gör matlagningen snabb och enkel.
>> Här kan du se en sparad highlight från helgen i Sälen
En pinsa är ett mellanting mellan focaccia och pizza. Det är ganska intressant det där, för gränsen för vad som är vad i Italien, är ofta väldigt fin. Ibland kallas focaccia för pizza, ibland tvärtom. Pinsan har i alla fall sitt ursprung i Rom och du kan toppa degen med precis vad du vill. Utgå från dina favoritingredienser, så ska det säkert bli bra. Om du dock saknar inspo, kan du göra samma pinsa som vi gjorde i Sälen. Den blev otroligt god.
