Jag ska erkänna att jag nog aldrig har känt så mycket FOMO som jag gjorde på midsommar i år. Jag brukar inte bry mig så mycket. Vi brukar ha vårt eget lilla firande i Milano. Men detta år var det flera saker som fick bägaren att rinna över för mig. Dels har jag länge gått med en känsla av ensamhet. Det är mycket som bidrar till den, men kanske främst värmen som just nu råder i södra Europa. Den är så sjukt isolerande, jag orkar liksom inte vara mitt vanliga sociala jag. Dels var det ju en helt extremt vacker midsommar på hemmaplan, och allt jag ville var att få äta sill och potatis och dansa runt stången med mina vänner.
Med det sagt, så började min midsommar i Milano väldigt deppigt, men den slutade på topp. Och det var helt tack vare Linn och Lorenzo och deras mysiga terrass där vi spenderade kvällen. Linn hade fixat lax, potatis och gräddfil. Jag hade bakat en marängtårta med jordgubbar. Dario joinade senare på kvällen och plötsligt hade vi pratat bort så många timmar att alla spårvagnar hem slutat gå för natten. Jag fick sova över i extrarummet. Mys.
Nåväl, vad har det med denna zabaione att göra? Jo, det blev ju äggulor över från den där marängtårtan. Och av äggulor kan man göra mycket. Bland annat zabaione. Världens snabbaste efterrätt som kan serveras både kall och varm. Normalt sätt smaksätter man zabaione med marsala, portvin eller vin santo. Men jag valde Limoncello denna gång. Det blev somrigt. Extra somrigt blev det dessutom då jag marinerade jordgubbarna i samma sprit. Mums.
