Kort efter att jag lagt ut ett filmklipp på dessa gnocchi alla romana på min Instagram, fick jag kommentaren questi non sono gnocchi alla romana av en italienska. Detta är inte gnocchi alla romana. Jag frågade vad hon menade med det, men jag har ännu inte fått något svar. Detta är så otroligt typiskt italienare. Det vill säga, att påpeka när utlänningar gör “fel” bara för att man inte gjort exakt så som de själva har lärt sig. Det går aldrig att göra en italienare nöjd. Jag vet det efter 10 år i Italien (av vilka jag har arbetat för en italiensk recept-site i fyra år och mottagit min beskärda del av mer eller mindre taskiga kommentarer).
Grejen är bara den, att detta visst är gnocchi alla romana. Jag om någon är otroligt noga när jag delar med mig av klassiska italienska recept. Gör min research. Läser italienska recept från flera olika källor. Och inte sällan går jag ner på djupet för att lära mig allt rätten och dess historia. Men så fort du utvecklar rätter och serverar dem på ett ovanligt vis, då kan du vara beredd på att the shit storm is coming.
Så, jag förmodar att hon menade att detta inte var gnocchi alla romana, för att man normalt sätt inte serverar dem med grönsaker stekta med ‘Nduja. Men vet ni vad? Det är otroligt gott och därför var det precis vad jag ville göra. Grunden är 100 procent äkta däremot. Gnocchi alla romana görs med semola (finmalet mannagryn) istället för med potatis. Tillsammans med muskotnöt, parmesan och pecorino romano blir det en ljuvlig rätt att imponera gästerna med.
>> Vill du istället göra potatis-gnocchi som de gör i Sorrento, så hittar du receptet här